Lång väg till hämnd - Del 1 (bara random)

År 2028 bröt det tredjevärldskriget ut. Ryssland invaderade USA. Ryssland har sprängt bort majoriteten av USA med kärnvapen, dem få som överlevde gömde sig antingen under marken eller i en bunker. Kort därefter blev blev hela USA en ödemark. Omöjligt att sig ut ur landet. Ryssarna kontrollerar just nu hela USA.

 

En familj med två barn, en dotter, Maria, och en son, Sam gömmer sig utanför Washington i deras lilla skjul. En dag, som alla andra, så har sonen fått som uppgift att hämta vatten. Han är tvungen att gå över en två kilometer lång åker tills närmsta vattenkälla. Efter en han har vandrat över åkern och riskerat hans liv så är han framme vid källan. Han fyller en 40 liters dunke, slänger upp dunken på ryggen och börjar vandra hemåt. Efter en lång och tung resa så är har framme vid deras gömställe. Men det han ser chockar honom; en rysk konvoj just utanför deras skjul. Han slänger sig ner på marken, just vid ett dike, för att undvika att bli sedd. Han blunder. Önskar att sin familj tog sig därifrån. Men det han hör, skriken från sin syster och mor, skärrar honom. Tårar faller. Han samlar sin energi och kryper fram för att kolla; Maria och hans mor sitter på knäna med vapen mot huvudet. En rysk överste ger klartecknet; Avliva dem. Soldaterna kramar på avtryckaren, två skott avlossas efter varandra. Han ser både Maria och sin mor falla livlös ner på marken. Ännu mer tårar faller nu. Men han kan inte sluta tänka, far. Han tittar upp igen; hans far blir släpad mot konvojen. Han har handklover på sig och ett säck över huvudet. Ryssarna puttar in honom i deras transport bil och kör sedan därifrån. Sam blir liggandes i diket ett bra tag. Tårar faller. Han är helt slut. Han ligger i chock.

 

Efter några timme så börjar han ta sig upp och vandra mot skjulet. Han lämnar vattendunken. Maria och hans mors kroppar ligger kvar. Efter varje steg som kommer kryper mer tårar fram. Vädret börjar gå från soligt till mulet. Kvällen dyker också fram.

Han anlände till kropparna. Han står och kollar på dem i ett tag. Till slut så bryter han ihop. Han faller på knäna och känner att hans sinne fylls med ilska, sorg och hämnd.

 


Kommentarer
Postat av: Josefin

GILLA GILLA GILLA!

Både novellen och att du uppdaterar igen! :D

2010-10-21 @ 21:53:15
URL: http://www.jjosefin.devote.se
Postat av: Josefin

svar: Men det är alltid något! :) Hahaha, som vanligt folk x) Du borde i alla fall fortsätta på denna novell! :D

2010-10-21 @ 22:36:17
URL: http://www.jjosefin.devote.se
Postat av: Emma

svar: grattis i förskott då(a) haha skrytarn, jag blir 16 iaf, lika braigt.(a)

2010-10-22 @ 08:02:48
URL: http://pappasfliicka.blogg.se/
Postat av: Emma

svar: ha-ha, men jag lever längre:D

2010-10-22 @ 19:55:04
URL: http://pappasfliicka.blogg.se/
Postat av: Emma

svar: okej förlåt(a) fast det blr ju endå samma om du föddes före mig(a)

2010-10-23 @ 23:51:37
URL: http://pappasfliicka.blogg.se/
Postat av: Emma

svar: okej bradå(a)

gangster jaooo!

2010-10-25 @ 08:43:36
URL: http://pappasfliicka.blogg.se/
Postat av: Emma

svar: hahah ja jag hade faktiskt tänkt skriva att jag är ju från ersboda så(a)

2010-10-25 @ 18:25:13
URL: http://pappasfliicka.blogg.se/
Postat av: Josefin

svar: Jaa men din mössa är så fiin ju :]

2010-10-26 @ 17:43:43
URL: http://www.jjosefin.devote.se
Postat av: Josefin

svar: Den är inte alls ful ju! (a) Men jag erkänner, du är min stora idol och jag vill vara precis som dig :]

2010-10-26 @ 23:00:26
URL: http://www.jjosefin.devote.se
Postat av: Josefin

svar: Jodå! Men jag vill vara med dig, vid din sida :]

2010-10-26 @ 23:08:34
URL: http://www.jjosefin.devote.se
Postat av: Josefin

svar: Jo jag vet... Men jag vill vara som dig också! Jag vill t ex vara lika bra på att sjunga, på att spela gitarr och spela tv-spel (a) Så jag VILL vara som dig också! Jag är ett stort fan av dig <3

2010-10-26 @ 23:23:20
URL: http://www.jjosefin.devote.se
Postat av: Julia

Du är awesome :] flödande fantasi :o

2010-10-31 @ 12:25:05
URL: http://barajuliiaa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0